To 20 dec Martinique

Torsdagen den 20 december 2007 kl 13.00
Dagens rubrik; Städning och återförening.
I tisdags gick vi för motor förbi den s.v udden på Martinique och passerade på insidan av den 175 m höga Diamond Rock som engelsmännen intog 1804 för att kontrollera sjötrafiken till och från västsidan av Martinique. Lite längre norrut ankrade vi en fin vik och eftersom vattnet var klart och magarna tomma simmade vi in till en restaurang på stranden. Tyvärr var mitt vattentäta mobilfodral för litet för snusdosan men Leif lånade ut sitt och så var det helt plötsligt snus i hans fodral! Kvällen tillbringades på samma restaurang men då använde vi jollen som transportmedel istället.
Efter ett morgondopp drog vi iväg mot Fort de France där vi inte hittade någon ankarplats utan vi begav oss till en liten marina tvärs över viken istället. Himlen var nu molnfri och det fläktade inte alls, dagen var gjord för stranden men vad gör vi då? Jo vi startar den stora flytten där alla byter hytt med varandra samtidigt som det skall dammsugas, våttorkas, luftas madrasser och sist men inte minst skuras toaletter! Detta blev den mest mardrömslika dag vi hade upplevt på Atliajat sedan starten men skepparen var förvisso nöjd. Efter alldeles för mycket mat på en Tex-Mex restaurang tog alla krafter slut och Stockholmarna somnade i sittbrunnen.
Vid halvtio-tiden kom äntligen SMS:et om att familjen Blomqvist hade landat och en febril aktivitet utbröt ombord! Vinflaskor korkades upp, ost och salami plockades fram, stearinljus tändes och dynor togs fram. Inte ett öga var torrt på de nyanlända då de klev ombord på Atliajat!
Nu har just Jesper lämnat den sjunkande skutan, Mats har flyttat in på ett hotell med air-condition, tre stycken (varav en fransktalande) är och handlar basvaror och de minsta blomkvistarna är ute och kör gummibåt. Vi har just intagit en lunch där servitören envisades med att inte skriva ner beställningen av mat och dryck till oss åtta, vilket medförde att tre stycken fick fel mat och notan innehöll bara sex varmrätter, men det blev ju billigare på det sättet!
Om några timmar kommer ytterligare tre ”blomquistare”, inte lätt att heta häggblad här inte!
Alla hälsar som vanligt!
per